Bokens materialitet. Bokhistoria och bibliografi (2007)
Nordiskt Nätverk för Editionsfilologer grundades 1995 och har till dags dato organiserat tio konferenser och tre forskarkurser för att skapa samarbeten och utvecklingsmöjligheter för vetenskaplig utgivning i Norden. Inriktningen är främst mot ’nyfilologi’, dvs. utgivning av texter skrivna efter boktryckarkonstens ankomst.
Deltagarna har i stor utsträckning varit engagerade i utgivningen av enskilda författares verk såsom Henrik Ibsens skrifter, Søren Kierkegaards Skrifter, Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg och August Strindbergs Samlade Verk, men också i verksamhet inom nationella utgivningssällskap såsom Det Danske Sprog- og Litteraturselskab, Det norske språk- og litteraturselskap, Svenska litteratursällskapet i Finland och Svenska Vitterhetssamfundet. Bland de nya projekt som kommit till märks inte minst utgivningen av Ludvig Holberg, Selma Lagerlöf och Zacharias Topelius.
Konferenserna och forskarkurserna har ägt rum i Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Stockholm och Uppsala. Åtta av konferenserna har resulterat i en publikation, och föreliggande bok dokumenterar den konferens som arrangerades i Uppsala den 14–16 september 2007: ”Bokens materialitet. Bokhistoria och bibliografi”. Konferensen, som lockade ett sjuttiotal deltagare, hölls bland de formidabla volymerna i Carolina Redivivas boksal samt i Gustavianum. Arrangörer var Barbro Ståhle Sjönell (Svenska Vitterhetssamfundet och Stockholms universitet), Petra Söderlund (Svenska Vitterhetssamfundet och Uppsala universitet) samt Mats Malm (Svenska Vitterhetssamfundet och Göteborgs universitet).
Konferensens utgångspunkt var ett perspektiv vars konsekvenser inte bara för editionsfilologin utan för filologi och litteraturvetenskap i stort är större än man vanligen tror: det enskilda verkets materiella och grafiska utformning. Inom ämnesområdet analytisk bibliografi och bokhistoria studeras böcker som fysiska föremål och analyseras i sin sociala och historiska kontext.
|
 |
När en text materialiseras i tryck får den en viss grafisk struktur, binds i ett utvalt band och ges ett av flera möjliga format. Det har blivit allt tydligare att layout, stilsort, format och inbindning inte bara är betydelsebärande, utan till och med kan styra mottagandet på genomgripande vis. Syftet med konferensen och denna bok har varit att rikta fokus mot dessa förhållanden. Smått paradoxalt hänger den skärpta uppmärksamheten på materiell och grafisk utformning samman med de digitala medierna: elektroniska texter är förvisso inte fysiska, men t.ex. utgivning via Internet ger helt nya möjligheter att presentera och studera verken i faksimil och väga in den fysiska artefaktens verkan.
(Mats Malm ur förordet till Bokens materialitet 2009)
|
